Framtidens sociala bostadspolitik

ALMEDALEN 2018: FSS, Sabo, bostadsministern med flera deltog i ett samtal om framtidens sociala bostadspolitik under Almedalsveckan.

Vad är social bostadspolitik?

– Den politik som gör att vi bygger bra bostäder åt alla, säger bostadsminister Peter Eriksson, och ger kommunerna verktyg för att klara av ansvaret i lagstiftningen om bostadsförsörjningsansvar, vilket de allmännyttiga bolagen är en viktig del av. Historiskt har vi haft en stark statlig bostadspolitik. Den avvecklades på 1990-talet. Nu försöker vi ta tillbaka en del av den, men det tar tid.

– All politik är bostadspolitik, säger forskaren Martin Grander, men den är inte lika pricksäker idag efter att ha flyttats från statlig till lokal nivå. 274 av våra kommuner har allmännyttiga bostadsbolag – det innebär att vi har så gott som 274 olika sätt att bedriva social bostadspolitik på.

Lena Holmlund från Föreningen Sveriges socialchefer är verksam som sektorchef i Göteborgs stad. Hon är bekymrad över att så många inte har råd med hyran (foto: Frozentime).

Alla ska ha råd att bo

– Att den som har en lön, studiebidrag eller ekonomiskt försörjningsstöd ändå inte har råd med sin hyra, det är ett större bekymmer än att en del får bostadsbidrag, säger Lena Holmlund, ledamot i FSS och sektorchef i Göteborgs stad.

Vilken åtgärd är då viktigast?

Peter Eriksson menar att det är bostadsbristen som är grundproblemet, och att även om nybyggnationen nu är i takt med befolkningstillväxten dras vi med en brist på ett antal hundra tusen bostäder.

Den viktigaste komponenten i social bostadspolitik är, enligt Anders Nordstrand på Sabo, att samhället tar ansvar. Han efterlyser ett starkare statligt grepp igen, och ett helhetstänkande. Helhetstänkandet håller hållbarhetsexperten och socialantropologen Victoria Walldin från White Arkitekter med om.

– Vi har inte haft någon social bostadspolitik på 20 år, låt oss vara ärliga med det, säger hon bestämt. Om vi fortsätter låtsas att den finns så händer inget. Ta reda på behov och efterfrågan! Det finns inte en enskild åtgärd som måste till för att förbättra den sociala bostadspolitiken – jämför med hur Sveriges landslag uttryckt sig inför åttondelsfinalen, säger hon: ”Vi ska satsa allt och alla spelare ska göra allt vi kan för att ta Schweiz.” Det är ingen som frågar ett fotbollslag vilken enskild sak som ska göras!

Strukturellt bostadslösa hör inte hemma hos socialtjänsten

Lena Holmlund säger att Sverige har fått en ny typ av strukturellt bostadslösa.

– De senaste åren har socialtjänstens kostnader för olika boendesociala lösningar ökat enormt, säger Lena. Snart har vi svårt att klara vårt lagstiftade kärnuppdrag, att vara det yttersta skyddsnätet för personer med sociala problem. En alltför stor del av resurserna går till att lösa boende för personer vars enda problem faktiskt är att de inte har en bostad.

– Socialtjänsten är inte en bostadsförmedling, säger hon med eftertryck.

Panelen strax innan seminariet om framtidens sociala bostadspolitik började: Victoria Walldin, Peter Eriksson, Anders Nordstrand (med ryggen mot kameran), Martin Grander och Lena Holmlund (foto: Kerstin Öhman).

Inkomstkrav eller ej?

Är det rimligt att ställa krav på inkomstnivåer, för att få ett bostadskontrakt? Martin Grander säger att forskning i andra länder visar att det inte finns direkt samband mellan inkomstnivå och hyresbetalningsvilja. Tvärtom ser man att hyresgäster oavsett inkomst vill göra rätt för sig.

– Men när man skriver upp inkomstkraven så ökar andelen sociala kontrakt, visar min forskning, säger Martin. Han är förvånad över att fyra av tio Saboföretag inte godtar bostadsbidrag som inkomst, något som han menar slår undan benen på den generella bostadspolitiska modellen.

Anders Nordstrand och Martin Grander tycker att sociala bostadskontrakt behövs, men att privata fastighetsägare bör dela ansvaret med allmännyttan och att kontrakten inte får ges till personer som inte har några sociala problem utan bara saknar bostad.

Lena Holmlund är kluven till sociala bostadskontrakt, där hyresgästen får sitt eget namn på kontraktet efter 18 prickfria månader. Hon tycker att Bostad först är en bättre modell: I stället för den traditionella boendetrappan med akutboende, träningsboende osv får personen ett eget kontrakt och kvalificerat boendestöd redan från dag ett. Kravet är att man ska sköta sig, betala hyran och inte störa andra.

– Och 80 procent klarar det – även de med allra tyngst problematik i grunden, säger Lena Holmlund.

Panelen diskuterar också social housing, som i andra länder innebär stora komplex som i sig blir stigmatiserande. Men Victoria Walldin uppmanar till att tänka blandat boende med en mindre del social housing-lägenheter insprängda bland vanliga lägenheter.

– Det är en konservativ bransch, säger Victoria och fortsätter: Alltså måste vi se till att få in kreativt tänkande i den, och ta reda på befolkningens behov innan vi bygger nytt eller renoverar befintliga fastigheter.

På seminariet medverkade, från vänster till höger:

Moderator: Charlotta Lundström, pressansvarig Botkyrkabyggen. Peter Eriksson, bostadsminister (MP). Martin Grander, doktorand från Malmö universitet som specialiserat sig på allmännyttans roll förr och nu. Victoria Walldin, hållbarhetsexpert och socialantropolog, White Arkitekter. Anders Nordstrand, vd Sabo. Lena Holmlund, sektorchef Göteborgs stad och representant för Föreningen Sveriges socialchefer.