Teknik i människans tjänst

FSS arrangerade i maj två givande seminarier – Teknik i människans tjänst – tillsammans med utredningen Välfärdsteknik i äldreomsorgen. Utredarna ville träffa FSS medlemmar för en dialog kring de utmaningar som finns vid införandet av välfärdsteknik. Utifrån deras utredningsuppdrag lyfte de några frågor som de önskade få belysta ur ett verksamhetsperspektiv.

FSS-medlemmar gav input

Vi vet att det i framtiden kommer att vara svårt att rekrytera personal inom vård och omsorg och utan en ökad användning av välfärdsteknik kommer det att bli riktigt bekymmersamt. Dagens lagstiftning och rättspraxis har inte riktigt följt med utvecklingen av ny teknik.

Det är därför positivt att utredaren Peter Larsson fått uppdrag att fördjupa sig i frågan och se vad som kan behöva förändras. Det är extra roligt att erfarenheterna hos FSS medlemmar efterfrågas och att flera av våra medlemmar tog sig tid att komma på seminarierna och dela tankar med utredarna.

Här kommer några frågeställningar som diskuterades.

Förtydliga lagstiftningen?

Behöver något i lagstiftningen förtydligas för att bättre stödja användning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen, framförallt för personer som har nedsatt beslutsförmåga?

Då insatserna enligt socialtjänstlagen, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvårdslagen i grunden bygger på frivillighet blir en central fråga vad som ska betecknas som ett samtycke.

Ska man kunna välja teknik eller människa?

Vilka lagliga möjligheter ska en person ha att välja om en insats ska utföras med stöd av välfärdsteknik eller genom insats av personal?

Nattillsyn, där det inte ingår något annat som kräver insats av personal är ett sådant exempel. Om kommunen vill genomföra detta med kamera, ska brukaren kunna välja bort det och istället få besök av nattpatrull, eller ska det ses som en verkställighetsfråga där utföraren avgör hur insatsen lämpligen erbjuds? Eftersom det idag saknas rättslig prövning av högre instans, blir det i nuläget upp till enskilda kommuner att pröva hur lagen ska tolkas.

Samtycke diskuteras sällan i förhållande till en ansökan enligt socialtjänstlagen. Begreppet samtycke kommer från hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen, där personalen måste säkerställa att den enskilde har förstått. Inom hälso- och sjukvården är det sedan professionen som avgör val av insats utifrån sin kompetens. Utredarna berättade på seminarierna att de funderar på om ett liknande förhållningssätt för socialtjänstlagens insatser skulle förenkla införandet av välfärdsteknik – men de vill veta vad som kan tala emot en sådan hantering.

Mänskliga möten mervärde

Eftersom vi vet att det i framtiden kommer att saknas personal behöver vi bli tydligare med att teknik kan ersätta människan utan att detta upplevs som oetiskt. Det viktiga är ju att vi prioriterar mänskliga möten i de situationer där de skapar mervärde för den enskilde. På seminarierna kunde vi enas om att nattillsyn inte var en sådan situation.

En fråga var om det finns behov av att utöka den lagliga möjligheten att ge insatser utan samtycke. Grundprincipen i socialtjänstlagen är frivillighet och detta bedömdes angeläget att bevara. Den äldre måste få äga sitt liv och därmed ha rätt att neka insatser oavsett hur professionen bedömer behovet.

Det måste gå snabbare

Vi behöva öka tempot i att införa välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Det finns behov av att förtydliga att välfärdsteknik ska användas där detta är lämpligast, enligt en professionell bedömning. Staten måste bli tydligare med vilka krav som ska ställas på leverantörer av välfärdsteknik. Idag blir det ofta ett bekymmer för kommunen när system inte talar med varandra. Ett IT-system eller teknik som levereras till offentliga verksamheter borde istället uppfylla vissa kriterier, som gör att tekniken fungerar tillsammans med annan teknik. Detta är i alla fall något att ha som vision för framtiden.

Sammanfattningsvis var det bra dialog på seminarierna. Jag ser med tillförsikt fram emot utredningens slutbetänkande.

Jag upplevde att utredningen fångat många av de frågor som vi i vardagen ser behöver förtydligas. Tyvärr omfattar utredningsuppdraget inte även funktionshinderområdet.

Vill du fördjupa dig i frågor om välfärdsteknik kan jag tipsa om ett meddelandeblad som Socialstyrelsen gav ut i maj 2019, som på ett bra och kortfattat sätt beskriver vilka möjligheter lagstiftningen ger idag och vilket stöd som finns hos Socialstyrelsen. Det kan du ladda hem här:

 

 

 

 

Kommentera